Jubileumskonsert med Västerås Spelmansgille

VSG CD 9706
Västerås Spelmansgille fyllde 20 år 1996, vilket firades med en folkmusikkonsert på Västerås Slott. Denna inspelning är gjord under konserten, vilket innebär att ni utöver musiken några gånger får tillfälle att avnjuta en glad 1-årings förtjusta skrik. 

I Västerås Spelmansgille tycker vi att det är viktigt att slå vakt om den västmanländska låttraditionen, men vi spelar också gärna låtar från andra delar av Sverige och Norden. Många av spelmännen är inflyttade till Västerås och har tagit med sig sin hembygds låtar och delat med sig till övriga. Genom att vi även spelar till dans och folkdansarna gärna vill dansa polskor och andra danser från olika delar av Sverige, så kommer dessa låtar väl till pass.

 

Denna CD-skiva är framställd som dokumentation över vår verksamhet 1996. Skulle Du vilja köpa vår CD-skiva, kontakta då någon i styrelsen , gärna via e-post, eller via föreningens adress.

Till startsida


Låtprogram

  1. Jubileumsmarsch av Bruno Uggla
  2. Polska från Hubbo
  3. Skänklåt efter Axel Inge, Guldsmedshyttan
  4. Polska från Västerbotten "Norrmandrillen"
  5. Schottis från Harg
  6. Masbovalsen
  7. Polska efter Lars Hammarberg
  8. Vals efter Nils Ludd
  9. Brudmarsch från Hucksjöåsen
  10. Vals efter Karl Gill
  11. Hambo efter Karl Gill
  12. Vals efter Hyvlar-Pelle, Uttersberg
  13. Schottis efter Nils-Rune Jonsson, Rossön
  14. Röros-pols
  15. Gammal marsch från Gustav Wasas tid
  16. Gånglåt från Äppelbo
  17. Vals från Kall, efter Per Viktor Röst
  18. Mazurka från Finland
  19. Kolar-Kristins polkett
  20. Forsmarkar'n
  21. Sarkofagen
  22. En polska från Djursdala
  23. Vingåkersdans
  24. Jenta fra Hallingdal
  25. Polska av Gustav Persson
  26. Vals efter Alstergren
  27. Murar Jans marsch
  28. Axel Sjölanders gånglåt

Nedanstående ur inlagan i cd-förpackningen.
1.  Jubileumsmarsch av Bruno Uggla

Allspel

Bruno Uggla, 1914-1995, växte upp i Gästrikland, seglade på de 7 haven och bosatte sig därefter i Västerås. Bruno var aktiv medlem i Spelmansgillet och komponerade den här marschen till vårt 10-årsjubileum. 

2.  Polska från Hubbo

Allspel

Hemmansägare Karl Wässman i Tibble, Badelunda, Västerås, ropade på auktion in en gammal notbok, som torde ha tillhört och skrivits av kantor L Johansson i Hubbo socken, Tillberga. Notboken härrör från senare hälften av 1800-talet. Första reprisen i den här polskan har samma tema som den välkända västmanländska skuvpolskan "Å fin ä du", som vi har efter Hyvlar-Pelle. 

3.  Skänklåt efter Axel Inge, Guldsmedshyttan

Allspel

Smedmästaren och kommunalordföranden Axel Inge i Storå, Guldsmedshyttans församling, föddes 1876. Hans far och farfar var skickliga sångare och kunde en mängd visor, polskor och gamla psalmmelodier. Axel Inge började spela fiol vid 15 års ålder, men när han var 19 år skadade han vänstra handens lillfinger och övergick då till att spela klarinett. Denna skänklåt spelades 1864 vid Axel Inges föräldrars bröllop av brudens bror. 

4.  Polska från Västerbotten "Norrmandrillen"

Nyckelharpsgruppen

När järnvägen mellan Gimo och Faringe byggdes (1919-1921) fanns det bland rallarna en fiolspelman från Norrland. Under samma tid var spelmannen och smeden Albin Wallin arbetslös. Han sköt en älg och sålde kött till rallarna. Då blev det fest och instrumenten kom fram. Albin lärde sig den här låten av norrlänningen och lärde sedan ut den till sönerna Ceylon och Henry Wallin. 

5.  Schottis från Harg

Nyckelharpsgruppen

Den här låten kommer från det lilla samhället Harg ute på Upplandskusten. Låten har förmedlats av Albin Wallin och hans söner. 

6.  Masbovalsen

Nyckelharpsgruppen

Den som har betytt mest för nyckelharpans fortlevnad och utveckling är Eric Sahlström. Han föddes på gården Masbo i Uppland. Hans far Anders spelade ofta den här valsen. 

7.  Polska efter Lars Hammarberg

Riksspelman John-Erik Hammarberg, munspel

John-Eriks farfar, Lars Hammarberg började spela enradigt durspel, men övergick till munspel. Hammarbergs förfäder var av spelmans- och vallonsläkt, bodde i Tolvfors Bruk i Gästrikland, men flyttade till Offerdal i Jämtland när bruksrörelsen startade där i mitten av 1800-talet. 

8.  Vals efter Nils Ludd

Riksspelman John-Erik Hammarberg, munspel

Nils Ludd var fiolspelman och småbrukare från Slövre i Alsens socken i Jämtland. Han spelade till dans i bygden i seklets början tillsammans med durspel- och cittraspelare. 

9.  Brudmarsch från Hucksjöåsen

Riksspelman John-Erik Hammarberg, munspel

Brudmarschen är upptecknad av fiolspelmannen Karl Eriksson, "n'Karl Ersa", själv född i Hucksjöåsen, som ligger i östra Jämtland. Denne nestor bland jämtländska fiolspelmän avled våren 1996 nära 89 år gammal. 

10.  Vals efter Karl Gill

Gerd Iversen, Sonja Serra och Uno Gill, fioler

Denna vals och nästföljande hambo spelades flitigt på logdans vid sekelskiftet. Uno Gill, ålderman i Spelmansgillet, har lärt sig de här låtarna efter sin far Karl Gill, som levde 1883-1960 i Gisslarbo i Västmanland. Karl Gill spelade fiol och Ess-kornett. Karl Gill var en färgstark spelman med temperament och sprudlande spelmansglädje och sonen Uno har fört hans spelmanstradition vidare på ett förnämligt sätt, vilket vi är särskilt glada för i Västerås Spelmansgille. 

11.  Hambo efter Karl Gill

Se låt nr 10. 

12.  Vals efter Hyvlar-Pelle, Uttersberg

Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler, Tomas Fagerberg, klarinett och Bengt-Olov Skottheim, säckpipa

Detta är en variant av en vals, som finns på många orter, bl a i Dalarna och i Hälsingland. 

13.  Schottis efter Nils-Rune Jonsson, Rossön

Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler, Tomas Fagerberg, durspel och Bengt-Olov Skottheim, cittra

Nils-Rune spelar 5-radigt dragspel, men har tagit upp durspelandet igen, vilket han lärde sig som barn. Sina låtar har han efter sin far, som spelade 2-radigt durspel. 

14.  Röros-pols

Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler, Tomas Fagerberg, klarinett och Bengt-Olov Skottheim, säckpipa och fiol

Norsk danslåt från Röros. 

15.  Gammal marsch från Gustav Wasas tid

Allspel

Efter Per-Erik Persson "Hyvlar-Pelle" i Uttersberg, född 1855, som hörde den i sin ungdom. Marschen finns i Västmanlands Spelmansförbunds samlingar, nedtecknad av Uno Gill. Vi tycker att den här marschen måste passa att framföras här i Wasas gamla borg. 

16.  Gånglåt från Äppelbo

Allspel

Efter Ärtbergs Kalle, Dalarna 

17.  Vals från Kall, efter Per Viktor Röst

Allspel

Denna vals från Jämtland kallas "Röst-Pe vals'n". 

18.  Mazurka från Finland

Tomas Fagerberg, durspel

Det går även att spela i moll på ett durspel, trots att det bara finns ett mollackord i basen. För övrigt har man två tonarter på ett tvåradigt durspel, i det här fallet A- och D-dur. 

19.  Kolar-Kristins polkett

Nyckelharpsgruppen

Vid en dans på Löfstabruk i Uppland kom ett känt dansarpar, Kolar-Kristin och Skojar-Hansi, fram till spelmännen. Kolar-Kristin trallade den här polketten, som spelmännen lärde sig och som sedan uppkallades efter Kolar-Kristin. 

20.  Forsmarkar'n

Nyckelharpsgruppen

Denna bondpolska kommer från en spelman, som hette Olof Satts på Löfstabruk, född 1778. Albin Wallin lärde sig låten av kopparslagare i Forsmark. Via Ceylon och Henry Wallin förmedlades sedan låten till oss nutida spelmän.

21. Sarkofagen

Viola Ek och Gerd Iversen, fioler

Gånglåt från Valbo, Gästrikland, efter J Åsbrink i arrangemang av Gunnar Hahn. Denna gånglåt spelades under den märkliga sarkofagtransporten år 1856, då Karl XIV Johans kista forslades från Älvdalen till Gävle och vidare sjövägen till Stockholm. Transporten försiggick under egenartade omständigheter och delvis stora besvärligheter. Många spelmän gick med transporten. 

22.  En polska från Djursdala

Viola Ek och Gerd Iversen, fioler

I Djursdalabygden, några mil norr om Vimmerby, Småland, var det i början av 1800-talet ett livligt musikliv. Därom vittnar bl a de många notböcker, som finns bevarade efter klockaren Jonas Anckarman (1798-1874). Denna polska är hämtad ur Anckarmans notbok skriven 1818. 

23.  Vingåkersdans

Viola Ek och Gerd Iversen, fioler

Denna vals har vi hört sjungas av Margareta Kjellberg, men vanligare är den ändå när vi spelar den till en folkdans i folklig stil, komponerad i mitten av 1800-talet av sörmlänningen och balettmästaren Anders Selinder. 

24.  Jenta fra Hallingdal

John-Erik Hammarberg, munspel och Per Torelli, nyckelharpa

Denna vals är upptecknad av den kände norske dragspelaren Petter A Röstad. Den är mycket spelad både i Norge och Sverige. 

25.  Polska av Gustav Persson

John-Erik Hammarberg, munspel och Per Torelli, nyckelharpa

Gustav, eller "n'Gustav i Backa", som han kallades i dagligt tal, var från Västbacken i Alsens socken. Han var en gedigen traditionsbärare av äldre jämtländsk folkmusik, men komponerade själv många fina låtar, som t ex den här polskan. 

26.  Vals efter Alstergren

Tomas Fagerberg, durspel, Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler och Bengt-Olov Skottheim, cittra

En gammal durspelare från Ångermanland började många av sina låtar på den inre raden i stället för på den yttre, vilket är ganska ovanligt. Han hade denna låt efter Alstergren. 

27.  Murar Jans marsch

Bengt-Olov Skottheim, säckpipa, Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler och Tomas Fagerberg, klarinett

Murar Jan bodde i Guldsmedshyttan och föddes omkring 1820. Hans liv blev stökigt och kort, han dog omkring 30 år gammal. I hans eftermäle står: "Söp, och blev troligen ihjälslagen". Men den här fina marschen lämnade han efter sig. 

28.  Axel Sjölanders gånglåt

Allspel

Axel Sjölander, 1896-1981, sjätte generationens spelman i sin släkt, från Tingsryd socken i södra Småland. Vid inspelningar på 50- och 60-talet kallade Axel den här låten för Rhenländare, vilket var faderns benämning, men längre fram på 70-talet övergick han till att kalla den "gånglåt" - en förändring, som har sin förklaring i Axels första kontakt med spelmansstämma. Där spelades gånglåtarna flitigt, men Axel hade ingen gånglåt på sin repertoar ... Axel spelade fiol med konsekvent användande av dubbelgrepp "det var mycket lättare å få fram rytmen då".